Infinitivo present en bavaro

De Biquipedia
Iste articlo ye en proceso de cambio enta la ortografía oficial de Biquipedia (la Ortografía de l'aragonés de l'Academia Aragonesa d'a Luenga). Puez aduyar a completar este proceso revisando l'articlo, fendo-ie los cambios ortograficos necesarios y sacando dimpués ista plantilla.
Tiempos verbals
en bavaro
Modo indicativo

 - Formas simplas
Present
Preterito imperfecto
Futuro
 - Formas compuestas
Preterito perfecto
Preterito plusquamperfecto
Futuro compuesto

Modo conchuntivo

 - Formas simplas
Present
Preterito imperfecto
 - Formas compuestas
Preterito plusquamperfecto

Modo imperativo

Imperativo

Impresonals

Infinitivo present
Infinitivo perfecto
Participio present
Participio perfecto

O infinitivo present en bavaro (Infinitiv Präsens) ye una d'as formas impersonals de l'idioma bavaro. O infinitivo se fa servir en bavaro en a formación d'o futuro d'indicativo y en cuantas construccions d'infinitivo.

En iste articlo apareixen muitos d'os prencipals verbos bavaros agrupaus por a suya rematanza. En cada caso se comparan con correspondients verbos en alemán stándard seguntes a rematanza d'a radiz d'istos.

Rematanzas d'o infinitivo en bavaro[editar | modificar o codigo]

En comparación con l'alemán en que toz os verbos rematan en -n, existen en bavaro dica siet rematanzas diferents:

à - m - n - ng - àn - en - ln

Infinitivos remataus en -à[editar | modificar o codigo]

Os verbos alemans con a suya radiz rematada en ch, f, k, m, n, ng y p se vocalizan, fendo en bavaro a suya rematanza en -à. O sonido oclusivo xordo k se transforma en gg y o soniu p en bb, en os dos casos se sonorizan pronunciando-se cheminaus.

En a siguient lista se troban diferents verbos bavaros remataus en clasificaus por a rematanza d'o verbo equivalent alemán. Entre parentesi a traducción enta l'alemán y l'aragonés.

Rematanza alemán Verbos en bavaro
ch-en lachà (lachen, redir-se), schdechà (stechen, picar), suàchà (suchen, escar), kochà (kochen, cocinar), rauchà (rauchen, fumar), machà (machen, fer)
f-en laffà (laufen, correr), hoffà (hoffen, asperar), deàffà (dürfen, deber), schnaufà (schnaufen, chalfegar), schlaffà (schlafen, dormir), kàffà (kaufen, mercar)
k-en ruggà (rücken, cantiar-se), dàschdiggà (ersticken, afogar-se), baggà (backen, forniar), baggà (packen, envolver), vàrreggà (verrecken, morir-se), läggà (lecken, laminar)
m-en nehmà (nehmen, prener), ràmmà (räumen, sacar), vàsàmmà (versäumen, desaproveitar), schdimmà (stimmen, ser verdat), kemà (kommen, plegar), eiràmmà (einräumen, amueblar), eirahmà (einrahmen, enmarcar)
n-en rennà (rennen, correr), loànà (lehnen, refirmar), wohnà (wohnen, residir), vàdeànà (verdienen, ganar diners), woànà (weinen, plorar), lohnà (lohnen, valer)
ng-en singà (singen, cantar), fangà (fangen, agafar), bringà (bringen, trayer), vàlangà (verlangen, desichir), hengà (hängen, penchar)
p-en schnabbà (schnappen, pillar), babbà (pappen, pegar-se), schläbbà (schleppen, rastrar), dabbà (tappen, andar a palpón), glabbà (klappen, funcionar)

Infinitivos remataus en -m[editar | modificar o codigo]

Os verbos con a radiz rematada en b en alemán se transforman ta rematar en -m en bavaro. Por eixemplo, o verbo alemán geben pierde a e ta transformar-se en gebn. Por estar dificil de pronunciar a combinación bn se cambea a n por m quedando gebm y ta rematar geem.

En a siguient lista se troban diferents verbos bavaros remataus en -m clasificaus por a rematanza d'o verbo equivalent alemán. Entre parentesi a traducción enta l'alemán y l'aragonés.

Rematanza alemán Verbos en bavaro
b-en leem (leben, vivir), schdeàm (sterben, morir), reim (reiben, estregar), schiàm (schieben, meter), gråm (graben, cavar), geem (geben, dar), vàdeàm (verderben, estorbar)

Infinitivos remataus en -n[editar | modificar o codigo]

En a siguient lista se troban diferents verbos bavaros remataus en -n clasificaus por a rematanza d'o verbo equivalent alemán. Entre parentesi a traducción enta l'alemán y l'aragonés.

Rematanza alemán Verbos en bavaro
d-en reen (reden, charrar), lein (leiden, penar), schåån (schaden, fer mal a), båån (baden, banyar-se)
h-en wàhn (wehen, bufar), dràhn (drehen, chirar), nàhn (nähen, coser)
l-en zåin (zahlen, bosar), bäin (bellen, escanyutar), zuin (zielen, referir-se), schbuin (spielen, chugar)
nd-en finddn (finden, trobar), zinddn (zünden, esclatar), wendn (wenden, chirar), schinddn (schinden, maltractar), binddn (binden, atar)
r-en faan (fahren, adugar), zàrrn (zerren, rastrar)
s-en essn (essen, minchar), griàssn (grüßen, saludar), miàssn (müssen, haber de), lesn (lesen, leyer)
sch-en waschn (waschen, lavar), iwàraschn (überraschen, sosprender), dàwischn (erwischen, agafar), dräschn (dreschen, trillar), winschn (wünschen, deseyar)
st-en huàsdn (husten, toser), fasdn (fasten, ayunar), rässdn (rösten, rustir), diàschdn (dürsten, tener set), rasdn (rasten, descansar)
t-en warddn (warten, asperar), weddn (wetten, apostar), gäiddn (gelten, ser valido), hiàddn (hüten, cudiar)
z-en gratzn (kratzen, gratar), sitzn (sitzen, posar-se), fätzn (fetzen, rancar), blitzn (blitzen, brilar), butzn (putzen, limpiar)
Vocal-en frein (freuen, meter-se contento), baun (bauen, construyir), rein (reuen, arrepentir-se), haun (hauen, peleyar-se)

Infinitivos remataus en -ng[editar | modificar o codigo]

Cuan a ramatanza d'a radiz en o verbo alemán ye g y tamién en bels casos h en bavaro o verbo remata en -ng. Por eixemplo liegen pasaría, en desapareixer a e, a liegn y por asimilación pasa a lieng.

En a siguient lista se troban diferents verbos bavaros remataus en -ng clasificaus por a rematanza d'o verbo equivalent alemán. Entre parentesi a traducción enta l'alemán y l'aragonés.

Rematanza alemán Verbos en bavaro
g-en leeng (legen, meter), såång (sagen, decir), griàng (kriegen, aconseguir), schdeing (steigen, puyar), zoàng (zeigen, amostrar), lieng (liegen, chitar-se)
h-en ziàng (ziehen, tirar), säng (sehen, veyer), gschäng (geschehen, ocurrir)

Infinitivos remataus en -àn[editar | modificar o codigo]

En a siguient lista se troban diferents verbos bavaros remataus en -àn clasificaus por a rematanza d'o verbo equivalent alemán. Entre parentesi a traducción enta l'alemán y l'aragonés.

Rematanza alemán Verbos en bavaro
d-en siàn (sieden, bullir)
r-en heàn (hören, sentir), schdeàn (stören, emprenyar), boàn (bohren, foratiar), gschbiàn (spüren, sentir/notar)
-ern wundàn (wundern, sosprender-se), flissdàn (flüstern, morgoniar), schäwàn (scheppern, fer rudio), kimmàn (kümmern, preocupar-se), boisdàn (polstern, tapizar)
Vocal-en àn (säen, sembrar)

Infinitivos remataus en -en[editar | modificar o codigo]

Os verbos que en alemán rematan en -eln precedido por un soniu labial rematan en bavaro en -en (siendo una e clarament zarrada) transformando-se a consonant anterior en bb, f, m u w.

En a siguient lista se troban diferents verbos bavaros remataus en -en clasificaus por a rematanza d'o verbo equivalent alemán. Entre parentesi a traducción enta l'alemán y l'aragonés.

Rematanza alemán Verbos en bavaro
-eln sammen (sammeln, replegar), schdembben (stempeln, sellar), drammben (trampeln, patiar), greàmen (krümeln, esmicazar), zabben (zappeln, esgalapatiar), schdrambfen (strampeln, pataquiar)

Infinitivos remataus en -ln[editar | modificar o codigo]

Os verbos alemans que rematan en -eln con a consonant d, g, r u s en rematar a radiz, rematan en bavaro en -en (siendo una e clarament zarrada) perdiendo a e y sonorizando a consonant si ye oclusiva. Tamién se produce a cheminación d'ista consonant precedent. Son dos excepcions a iste regle dàchen (que habría d'estar dàchl) y wàchen (que habría d'estar wàchl).

En a siguient lista se troban diferents verbos bavaros remataus en -ln clasificaus por a rematanza d'o verbo equivalent alemán. Entre parentesi a traducción enta l'alemán y l'aragonés.

Rematanza alemán Verbos en bavaro
l-en heiln (heilen, curar-se), heiln (heulen, plorar)
-eln någln (nageln, clavar), bädln (betteln, mendigar), bindln (bündeln, ligar), waggln (wackeln, bandoliar), segln (segeln, navatiar), obànddln (anbändeln, embolicar), schreichln (streicheln, amorosiar)

Infinitivos remataus en vocal nasal[editar | modificar o codigo]

Iste grupo ye formau por cuatre verbos irregulars que rematan en una vocal u diftongo nasalizau. Dos d'éls son os verbos auxiliars sei (tamién escrito sẽĩ ta marcar a nasalización, en alemán sein, en aragonés estar-ser) y doa (tamién escrito dõã ta marcar a nasalización, en alemán tun, en aragonés fer) y os atros dos son os verbos geh (tamién escrito gẽh ta marcar a nasalización, en alemán gehen, en aragonés ir) y schdeh (tamién escrito schdẽh ta marcar a nasalización, en alemán stehen, en aragonés permaneixer).

Excepcions[editar | modificar o codigo]

Existens bels verbos importants que constituyen excepcions a os regles que apareixen en os anteriors apartaus.

  • schneim (en alemán schneien, en aragonés nevar) habría d'estar schnein (que tamién existe en bavaro, estando en alemán schneiden, en aragonés nevar) siguiendo o mesmo regle d'os atros verbos alemans con a suya radiz rematada en vocal + en. Manimenos s'agrupa con os verbos remataus en -m, que gosan ser equivalents a os alemans con a suya radiz rematada en -b. A razón d'ista excepción la trobamos en a doble forma existent en alto alemán medieval snîen y snîwen. Ye d'ista segunda forma con a rematanza -w d'a que deriva o bavaro, conservando-se en a suya conchugación (por eixemplo es schneibd). Existe tamién en bavaro o verbo schneiwàln (en aragonés nevusquiar) que conserva ista -w.
  • schbeim (en alemán speien, en aragonés escupir) igual que en o caso anterior habría de derivar en schbein. O motivo ye o mesmo que en l'anterior verbo, a existencia d'una doble forma en alto alemán medieval spîen y spîwen, derivando o bavaro d'a segunda.
  • scheichà (en alemán scheuen, en aragonés fuyir) evolucionaría normalment a schein (como o verbo alemán freuen es en bavaro frein). En realidat iste verbo deriva d'o verbo alto alemán medieval schihen (en alemán scheuchen) con o mesmo significau que l'anterior.
  • schiàgln (en alemán schielen, en aragonés ser birolo) habría evolucionau previsiblement a schuin como os atros verbos que en alemán tienen a radiz rematada en -l. En alto alemán medieval o verbo yera schilhen, derivando a schilcheln, schilgeln y en zagueras en schiàgln. A forma alemana se prene dreitament de l'alemán medieval y no de l'alto alemán medieval.
  • ziàng (en alemán ziehen, en aragonés tirar) tendría normalment una evolución enta ziàn. En os verbos dràn, nàhn u wàhn (en alemán drehen, nähen y wehen) a suya radiz en alto alemán medieval remata en -j, asinas yeran draejen, naejen y waejen, pero en o caso de ziehen remata en -h, cambeando a -g (zog).

Construccions con o infinitivo[editar | modificar o codigo]

Brauchà + infinitivo[editar | modificar o codigo]

En bavaro se fa servir o infinitivo dimpués d'o verbo brauchà u bràchà (amenistar) ta construyir a perifrasi verbal "haber de + infinitivo". Ista mesma estructura existe en alemán, pero se fa servir a preposición zu, estando asinas brauchen zu + infinitivo.

Bavaro Alemán Aragonés
Bràgsd goà need à so blääd schàng Du brauchst gar nichts so blöd zu schauen No has de veyer ixas fatezas
Du brauchsd reen Du musst reden Has de charrar

Zu + infinitivo[editar | modificar o codigo]

Dimpués d'os pronombres indefinius wås (bella cosa), nix (garra cosa), vui (muito) y weni (poco) puet emplegar-se a construcción de preposición zu + infinitivo u zun + infinitivo substantivau.

Bavaro Alemán Aragonés
Gibds heid nix z essen.
Gibds heid nix zun Essen.
Gibt es heute nichts zu essen. Hue no bi ha cosa ta minchar.
Gäh bringà S mà wås zun Dringgà. Bitte bringen Sie mir etwas zu trinken. Por favor traiga-me bella cosa ta beber.
Habds vui z doa?
Habds vui zun Doa?
Habt ihr viel zu tun? Tenez muito que fer?

Cal parar cuenta que en os casos con "zun" o verbo apareixe en mayusclas por estar substantivau.

En bavaro se fa servir a vegadas a construcción "zu + infinitivo" en casos en que en alemán siempre se fa servir.

Bavaro Alemán Aragonés
Na båd s às Woànà ogfangd.
Na båd s zun Woànà ogfangd.
Dann fing sie an zu weinen. Alavez pretó a plorar.
Der is scheinds doràd. Er scheint taub zu sein. Pareixe que sía xordo.
Huif mà k Koin naufdrång. Hilf mir die Kohlen hinaufzutragen. Aduya-me a puyar o carbón.
I glààb, då håw i was dàvo keàd. Ich glaube, davon gehört zu haben. Estoi que he sentiu ixo.
Eà buidd si ei, dass à dà Nàboleon is. Er bildet sich ein, Napoleon zu sein. Se creye que ye Napoleón.
Heà s schrein auf!
Heà zun Schrein auf!
Hör auf zu Schreien! Atura de chilar!
Dees is heid koa Schand meà, wannsd fümf ledige Kinda håsd. Es ist heute keine Schande mehr, fünf ledige Kinder zu haben. Actualment ya no ye una vergüenya tener cinco fillos solters.
Deà had voàr, à Gschäffd aufzmachà. Er hat vor, ein Geschäft zu eröffnen. S'ha proposau ubrir una botiga.
Du håsd vàschbrochà, dass d mi heiràdsd. Du hast versprochen, mich zu heiraten. Has prometiu casar-te con yo.
Es is vàbodn, dass màr ausn Fensddà nausch schbeibd. Es ist verboten, aus dem Fenster zu spucken. Ye viedau d'escupir por a finestra.

Subordinadas substitutivas[editar | modificar o codigo]

A traviés d'a construcción schdadd + infinitivo s'introduce en bavaro una oración subordinada. Apareixe con a conchunción subordinant dass (que) y se traduce por "en cuentas de". En alemán ye equivalent a construcción statt zu + infinitivo.

Bavaro Alemán Aragonés
Schdadd dass à arwàd, schlaffd à. Statt zu arbeiten, schläft er. En cuentas de treballar duerme.

Si a oración subordinada va dimpués d'a prencipal schdadd va precedida siempre d'una coma, deseparando asinas as dos oracions.

Ohne + infinitivo[editar | modificar o codigo]

A construcción ohne + infinitivo apareixe en bavaro con u sin a conchunción subordinant dass (que). Ista mesma construcción existe en alemán con a preposición zu. O suyo significau ye "sin (de)".

Bavaro Alemán Aragonés
Dea is fuàddgangà, ohne dass à si umgschàgd håd. Er ging weg, ohne sich umzuschauen. Se'n fué sin mirar.
De sàn zwoà Schdund lang glàffà, ohne Ausrasdn. Sie liefen zwei Stunden, ohne auszuruhen. Estioron andando dos horas sin descansar.

Como se observa ohne va siempre precediu de coma y introduce a oración subordinada.

Subordinadas finals[editar | modificar o codigo]

En bavaro as oracions subordinadas finals gosan construyir-se con o verbo conchugau y a conchunción subordinant dass, encara ista que ye opcional. En alemán ista construcción se forma con um + zu + infinitivo si o subchecto ye o mesmo en as dos oracions. Se pueden traducir enta l'aragonés istas frases como "ta + infinitivo".

Bavaro Alemán Aragonés
Dà Hansä kimd und hoid uns åb. Hans kommt, um uns abzuholen. Chuan viene ta recullir-nos.
Muàssd làffà, dass a Drambahn no dàwischd. Du musst laufen, um die Straßenbahn noch zu erreichen. Has de correr ta pillar o tramvía.
I bi exdrà auf Mingà gfaan, dass i dees Theàddà siech. Ich fuhr eigens nach München, um das Theaterstück zu sehen. Fue de propio enta Múnich ta veyer a obra de teatro.

A traducción literal en aragonés sería con o verbo conchugau:

  • Chuan viene y nos reculle.
  • Has de correr ta que pilles o tramvía.
  • Fué de propio enta Múnich y asinas veyié (veigo) o teatro.

Infinitivo dezaga d'adverbio[editar | modificar o codigo]

Se puet fer servir tamién o infinitivo dezaga d'adverbios como guad, leichd, schee u schwea. En aragonés ista mena de frases son oracions impersonals.

Bavaro Aragonés
An dene Wend is leichd någln En ixas parez se puet clavar bien
Gäi, in den Sand is schee schbuin Bai, en l'arena se chuga bien
Då voàn Haus is schee sitzn Debant d'a casa se ye bien posau

Infinitivo abrupto[editar | modificar o codigo]

En bavaro se fa servir tamién o dito infinitivo abrupto, conoixiu por estar emplegau por os treballadors turcos convidaus en Alemanya. En realidat tamién lo fan servir os alemans en alemán stándard y se caracteriza por fer servir en una frase o verbo directament en infinitivo en cuentas de conchugar-lo.

Bavaro Aragonés
I z fuàß geh? Voi andando?
Eà uns säng und schrein "Bolizei"! Él nos miró y chiló "Policía"!
I di heiràdn? Nià! Casar-me con tú? Nunca!

Encara que as frases anteriors se traducen a diferents tiempos de l'aragonés, si fésenos una traducción literal todas ellas serían en infinitivo:

  • Yo ir andando?
  • Él nos mirar y chilar "Policía"
  • Yo casar con tú? Nunca!

Uso de geh como parola auxiliar[editar | modificar o codigo]

Cal comentar tamién o emplego d'o infinitivo d'o verbo geh (sin nasalizar) en que pierde o suyo significau (en aragonés "ir") ta funcionar como parola auxiliar. Ye un uso común en as zonas rurals, pero desconoixiu en as ciudaz.

Bavaro Aragonés
Kindà, seids geh schẽ bràv! Ninos, sez valients!
Jetz miàss mà geh hoamgẽh. Agora hemos de tornar ta casa.

En iste zaguer eixemplo s'observa que o primer verbo geh, como parola auxiliar no ye nasal, mientres que o segundo hoamgẽh, verbo prencipal en infinitivo d'a frase, si que'n ye.

Bibliografía[editar | modificar o codigo]