Bavera
Estato libre de Bavera Freistaat Bayern | |||||
---|---|---|---|---|---|
Estato d'Alemanya | |||||
| |||||
![]() Mapa de situación en Alemanya | |||||
Entidat • Estato • Capital |
Estato![]() Múnich | ||||
Menistro-president • Partito en o poder |
Horst Seehofer CSU y FDP | ||||
Superficie • Total |
70.553 km² | ||||
Población • Total • Densidat |
(2007) 12.492.568 hab. 177 hab/km² | ||||
Codigo ISO | DE-BY | ||||
Chentilicio | Baverans | ||||
http://www.bayern.de/ |

Bavera (en alemán Bayern u , literalment Estau libre de Bavera, en alamanico Freistaat Bayre, en austro-baverán Freistoot Boarn, en francio d'o Main Freischdood Bayan) ye l'estau mas meridional d'os setze länder d'Alemanya. Con un aria de 70.548 km², ye o estau mas gran por aria, estando un 20% de l'aria total d'Alemanya. Bavera ye o segundo estau mas poblau (dezaga de Renania d'o Norte-Westfalia), con 12,5 millons d'habitants. A capital y ciudat mas gran de Bavera ye a ciudat de Múnich, que ye a mas a tercera ciudat mas gran d'Alemanya. Dito estau muga con Austria, Republica Checa y os estaus alemans de Baden-Wurtemberg, Hesse, Turinchia y Saxonia.
Bavera ye un d'os estaus mas antigos que existen en Europa; s'establió como un ducau radiz, o ducau de Bavera en l'anyo 907. En o sieglo XVII, o duque de Bavera se convirtió en prencipe elector d'o Sacro Imperio Román Chermanico. O Reino de Bavera existió dende 1806 dica 1918, y dende alavez Bavera ha estau un estau libre (republica). A Bavera moderna encluye tamién partis d'as rechions historicas de Franconia, Alto Palatinato y Suebia.
Toponimia[editar | editar código]
En a Cronica de los Conquiridors, compilación historica de Chuan Ferrández d'Heredia en aragonés s'escribe Bauera:
Tamién apareixe en a "Grant Cronica de Espanya":
Demografía[editar | editar código]
1950 | 1961 | 1970 | 1987 | 2007 | 2010 | 2015 |
---|---|---|---|---|---|---|
9.184.466 | 9.515.479 | 10.479.386 | 10.902.643 | 12.520.332 | 12.538.696 | 12.843.514 |
Organización politico-administrativa[editar | editar código]
Administración[editar | editar código]
Bavera ye dividita administrativament en siet rechions (Regierungsbezirke):
- Alta Bavera (Oberbayern) (Múnich)
- Alta Franconia (Oberfranken) (Bayreuth)
- Alto Palatinato (Oberpfalz) (Ratisbona)
- Baixa Bavera (Niederbayern) (Landshut)
- Baixa Franconia (Unterfranken) (Würzburg)
- Franconia Meya (Mittelfranken) (Ansbach)
- Suebia (Schwaben) (Augsburg)
Districtos y ciudatz independients[editar | editar código]
Istas rechions agrupan a 71 districtos y 25 ciudatz independients:
1. Aichach-Friedberg 2. Altötting 3. Amberg 4. Ansbach 5. Aschaffenburg 6. Augsburg 7. Bad Kissingen 8. Bad Tölz 9. Bamberg 10. Bayreuth 11. Berchtesgadener 12. Cham 13. Coburg 14. Dachau 15. Deggendorf 16. Dillingen 17. Dingolfing 18. Danubio-Ries |
19. Ebersberg 20. Eichstätt 21. Erding 22. Erlangen-Höchstadt 23. Forchheim 24. Freising 25. Freyung 26. Fürstenfeldbruck 27. Fürth 28. Garmisch 29. Günzburg 30. Haßberge 31. Hof 32. Kelheim 33. Kitzingen 34. Kronach 35. Kulmbach 36. Landsberg |
37. Landshut 38. Lichtenfels 39. Lindau 40. Main-Spessart 41. Miesbach 42. Miltenberg 43. Mühldorf 44. Múnich 45. Neuburg 46. Neumarkt 47. Neustadt an der Aisch 48. Neustadt an der Waldnaab 49. Neu-Ulm 50. Nürnberger Land 51. Alta Algovia 52. Districto d'Algovia Oriental 53. Passau 54. Pfaffenhofen |
55. Regen 56. Ratisbona 57. Rhön 58. Rosenheim 59. Roth 60. Rottal-Inn 61. Schwandorf 62. Schweinfurt 63. Starnberg 64. Straubing 65. Tirschenreu 66. Traunstein 67. Baixa Algovia 68. Weilheim 69. Weißenburg 70. Wunsiedel 71. Würzburg |
A 25 ciudatz independients son: Amberg, Ansbach, Aschaffenburg, Augsburg, Bamberg, Bayreuth, Coburg, Erlangen, Fürth, Hof, Ingolstadt, Kaufbeuren, Kempten, Landshut, Memmingen, Múnich, Nüremberg, Passau, Ratisbona, Rosenheim, Schwabach, Schweinfurt, Straubing, Weiden y Würzburg.
Luengas de Bavera[editar | editar código]
En Bavera se charran amás de l'alemán atras luengas d'orichen chermanico. Son prencipalment tres: o baverán, o suebo y lo franco.
Lista de menistro-presidents de Bavera[editar | editar código]
Menistro-presidents de Bavera | |||
---|---|---|---|
Nombre | Partito politico | Lechislatura | |
1 | Fritz Schäffer | CSU | 1945-1945 |
2 | Wilhelm Hoegner | SPD | 1945-1946 |
3 | Hans Ehard | CSU | 1946-1954 |
4 | Wilhelm Hoegner | SPD | 1954-1957 |
5 | Hanns Seidel | CSU | 1957-1960 |
6 | Hans Ehard | CSU | 1960-1962 |
7 | Alfons Goppel | CSU | 1962-1978 |
8 | Franz Josef Strauß | CSU | 1978-1988 |
9 | Max Streibl | CSU | 1988-1993 |
10 | Edmund Stoiber | CSU | 1993-2007 |
11 | Günther Beckstein | CSU | 2007-2008 |
12 | Horst Seehofer | CSU | 2008-2018 |
13 | Markus Söder | CSU | 2018-hue |
Gastronomía[editar | editar código]
A cocina bavara incluye muitas carnes y platos de Knödel, ya qué usa farina. A causa d'as suyas condicions rurals y clima fredo, solament cautibos como que a remolacha y a trunfa reinan en Bavera, estando un alimento basico en a dieta alemana.
Virollas tipicas son:
- Pfannkuchensuppe.
- Schweinshaxe.
- Steckerlfisch.
- Reiberdatschi.
- Kaiserschmarrn.
- Dampfnudel.
- Obatzda.
- Weißwurst.
- Crema bavara.
Vinclos externos[editar | editar código]
- (de) (en) Pachina oficial de torismo de Bavera
- (de) Pachina oficial d'o Gubierno de Bavera
- (de) Pachina con información de muitas ciudatz de Bavera
- (de) Tradición y cultura
- (de) Estatisticas de Bavera